Tjejer, kom igen. Ja, vissa killar också så klart. Lämna crosstrainern nu!
Jag marklyfter tresiffrigt, knäböjer långt över min egen kroppsvikt, jag kan göra chins och dips och armhävningar tills jag spyr.
Min mage har inte bara rutor, min bål är otroligt stark också vilket gör att mina diskar avlastas och risken för bland annat diskbråck minskar och att min hållning faktiskt är väldigt fin.
Jag orkar hjälpa gubbarna att lyfta tungt vid en flytt, jag bär gärna mina egna matkassar hela vägen hem och jag orkar springa både snabbt, långt och länge.
Och så äter jag som en man också. Jag äter ofta mest av alla i ett sällskap. Det gör jag för att jag ska orka fortsätta med alla mina chins, dips, tunga knäböj och tunga marklyft.
Ibland står jag på crosstrainern. Men inte för att jag är rädd att bli stor. Utan för att bli varm innan ett pass eller komma ner i varv efter ett tungt pass.
Om jag vill träna kondition går jag ut och springer.
Och jag ser mig inte som speciellt stor över huvud taget.
172 cm lång är jag med stadiga 60 kg över mina fötter.
