Flygplatsen här på Kap Verde har stängt idag på grund av sandstormen som råder över ön.
Solen skiner och vi märker faktiskt inte av den så mycket mer än att det är disigt.
Ja, så känns det faktiskt. Disigt.
Tydligen finns det inga lampor längs landningsbanan här på Kap Verdes flygplats vilket gör det svårt för piloterna att faktiskt se något.
Jag sa skämtsamt att vi kunde rada upp oss och lysa med mobilerna. Amelie var den enda som getikulerade med sin mobil hur man skulle hålla upp den mot flygplanet och skrattade självklart så där högt som bara hon kan skratta.
Sen blev det tyst i lobbyn.
Det. Var. Faktiskt. Ett. Skämt.
Eller..? Nu blev jag själv osäker. Haha!
Senaste informationen om hemresan är att flygplatsen i alla fall är stängd och att vi får tillbringa another day here in paradise.
Skönt är väl det att faktiskt få VETA att det blir en till dag här och slippa springa runt med sin resväska beredd på att behöva åka till flygplatsen på kort varsel.
Om det här blir vår sista dag på ön ska vi njuta varenda sekund, precis som vilken annan semester som helst.
Idag är en ny dag och ingen av oss är speciellt stressade och heller inte griniga över att vi behövde packa ihop och åka till flygplatsen, för att sen åka tillbaka till hotellet utan att ha någon koll om något av det som just nu händer.
Bikini life is a good life.
Nu ska jag plocka ihop en super-dunder-vitamin-tallrik av maaaassa färsk frukt som ananas, grapefrukt, apelsin, honungsmelon och galiamelon.
Jag ska även hälla upp en kaffe och ligga och bara ligga och njuta av allt detta.
Som min familj precis skrev till mig: ”Det finns värre ställen att fastna på än på ett fint all inclusive-hotell i Kap Verde.”
